Hej från Tokyo, dag nummer åtta. Å ena sidan känns det som att vi bor här nu, hotellrummet har blivit som ett litet hem (med lyxen att någon annan städar varje dag). Å andra sidan går tiden jättesnabbt och jag börjar bli stressad att vi ska åka hem om tre dagar och ska försöka hinna med allt jag vill göra, shoppa, se.

Nåja, en hel del har vi gjort de senaste dagarna. Bland annat detta:

Sett staden från ovan på Tokyo City View Mori Tower, Roppongi 

Av en slump råkade vi hamna här när vi skulle gå och shoppa häromdagen, och tänkte att det kunde vara roligt att se Tokyo från en riktigt hög höjd. På hotellet bor vi på 34:e våningen vilket inte är illa alls, men här kunde man åka upp till 52:a våningen och få en panoramaview över hela stan. Vi var där relativt tidigt på förmiddagen så det var nästan inget folk och vi fick stället nästan helt för oss själva. Otroligt vad stor den här staden är, skyskrapor och hus så långt ögat kunde nå! Ben tyckte mest att det var kul att kolla på sin egen spegelbild, favoritsysselsättningen just nu!

Ätit på Shake Shack, Roppongi 

Efter vår tur uppe i det blå bestämde vi oss för att äta lunch på Shake Shack. Nej, det är kanske inte det mest genuina man kan göra när man är i Tokyo, men som ni vet är jag hamburgerintresserad + det är kul att testa en kedja i en ny stad. Vi åt t ex en kvällsburgare på McDonalds häromdagen! Jag hade hoppats på att de hade någon Japan-specifik burgare på menyn men det fanns inte, bara en milkshake med smak av sesam vilket jag inte tyckte lät så lockande. Det blev en vanlig Shack-burgare istället, med cheesy fries och en flavor-of-the-month-milkshake med smak av Banana pudding. Hamburgaren var god men tyvärr inte så bra stekt som man är van vid, de hade inte fått till ”crusten” riktigt. Det har jag för övrigt märkt här i Japan, att de inte bränner på köttet lika hårt som vi gör hemma när det kommer till burgare. Synd, för köttet i sig är ju ofta av väldigt hög kvalitet!

Promenerat runt i Tokyo utan karta 

Ibland är det bra när man inser att ens pocket-wifi (en nödvändighet om man vill ha uppkoppling till internet i Tokyo) har laddat ur och man får förlita sig på sitt lokalsinne. Vi visste ungefär vart vårt hotell låg och började gå ditåt, genom krokiga små gator och gränder. Vi såg en massa gulliga små hus mitt bland skyskraporna, besökte ett tempel där det hölls ett bröllop och fick se delar av stan som vi annars inte hade. Bästa tipset! Tokyo är en så lätt stad att promenera runt i och alla är hjälpsamma, så man behöver inte oroa sig över att gå vilse.

God kväll! Hoppas att allt är fint där hemma i Sverige. Här är klockan snart midnatt och jag ska strax gå och lägga mig efter en lång och fin dag.

Vi vaknade tidigt och bestämde oss för att skippa frukosten, för att istället ta oss ner till Tsukiji Market, den stora fiskmarknaden här i Tokyo. Varje morgon öppnas portarna kl 06.00 för restauranger och butiker att ropa in den bästa tonfisken till lägst pris. I auktionshallen släpper man bara in 120 turister per dag och då måste man vara på plats från typ 05.00, så är man inte så morgonpigg kan man istället gå dit från 10.00 för att få komma in på wholesale-golvet  där all annan fisk och skaldjur säljs.

Vi hade dock läst att wholesale-hallen kan vara ganska hektisk och fullproppad med folk, inte världens bästa ställe för en bebis, så vi bestämde oss för att besöka ”the outer market” istället. Det är ett litet kvarter precis utanför fiskmarknaden där det finns en massa små restauranger och gatustånd som säljer alla typer av fiskrätter du kan tänka dig.

Även här var det riktigt packat med folk. Vi hade Ben i selen istället för att ta med vagnen, ett bra val såhär i efterhand. Vi såg några stackare som hade barnvagn med sig, de hade det inte lätt i de trånga gränderna.

När vi började bli ordentligt hungriga gick vi in i en liten sushirestaurang för att äta frukost/lunch. Jag tog en skål med fatty tuna som var så god och fräsch i sin enkelhet!

Efter marknaden tog vi en promenad tillbaka till hotellet. Vi tog en sväng in i Hamarikyu Gardens, parken som man ser utanför vårt hotellrumsfönster, och det var verkligen som att komma in i en liten oas i stan. Det är väldigt speciellt att befinna sig i ett lugnt och harmonisk grönområde mitt i en pulserande storstad.

Det är sjukt att tänka att Ben inte någon gång i sitt liv har upplevt värme. Eller grönska för den delen! Han verkar trivas bra i att inte behöva ha på sig flera lager med kläder, dock måste jag imorgon se till att köpa en solhatt till honom så att han inte bränner sig på hjässan.

När vi kom tillbaka till hotellet gick vi in i en närliggande ”conbini”, convience store. Det kommer ett lite mer utförligt inlägg om dessa magiska små butiker (alltså helt vanliga 7 Elevens typ, bara mycket bättre), men ovan ser ni i alla fall två grejer vi köpte: onigiri (smaksatta risbollar) och trekantsmackor som ser ut som skräp men smakar oväntat gott!

På eftermiddagen vilade vi och jag tog en 50 min massage på hotellet, oj vad det behövdes. Min rygg blir helt krokig av allt bebiskånkande och ammande, och flygresan gjorde inte det hela bättre. Det var så otroligt rofyllt och skönt att bara få ligga och bli omhändertagen i en knapp timme, det känns som att det var längesen.

Efter en snabb dusch och sminkning satte vi oss i en taxi för att göra något riktigt roligt och otippat. Jag har nämligen varit lite i kontakt med Hisato Hamada, grundare av den välkända restauranggruppen Wagyu Mafia som dels driver restaurangen där vi åt den dyra Kobe-mackan, men också har en members only-restaurang. Det är som det låter, en restaurang där det krävs medlemsskap för att få komma och äta. Ikväll firade de två år sedan start och eftersom de bland annat skulle laga sin Kobe-variant av en hamburgare (Big Wag) så blev jag inbjuden att komma dit och fira med dem! Så kul! Hisato hälsade oss välkomna och presenterade mig på japanska för alla i rummet, någonting om ”Stockholm” och ”hamburgare”, samt räckte ceremoniellt över den första hamburgaren för kvällen. Definitivt en upplevelse!

Inte helt svårt att gissa varifrån inspirationen till hamburgaren kommer. Hisato berättade att han älskar Big Mac och ville skapa en som smakar likadant, men med ekologiska råvaror och högkvalitativt kött.

Vi hann med att smaka några riktigt goda köttbitar till (bl a en 75 dagars lagrad Kobe som i princip smakade som ett magiskt umamismör) innan Ben fick nog och började gnälla i sin sele. Det funkar  bra att ha med sig bebis överallt, men man kan inte räkna med att stanna länge! Tråkigt, men Hisato berättade att han snart kommer till Stockholm för att göra en kul grej med Johan Jureskog och AG, så då hoppas jag att vi kan ses igen.